Bara för att jag älskar er!

Vincent Jonas Fredrik Blom 100121 <3

Nu har vår lilla pojke kommit till världen. Han ville ut 39 dagar för tidigt men mår super bra ändå. Han har fått namnet Vincent och när vi sedan kollade vad namnet betyder så passade namnet PERFEKT! Vincent=Segrande.

Förlossningen gick otroligt fort. Vattnet gick vid 17 tiden den 20/1, packade då in oss i bilen och åkte upp till SÖS. PÅ g in började värkarna komma, men inga jätte farliga. Väl inne så undersökte dom mig och satte massa nålar i mig o sånt hemskt :( Jag va 1 cm öppen och omogen. Under kvällen så tilltog värkarna mer och mer, men ändå inte mogen och mer öppen. Sent på kvällen så fick jag brickanyl och alvedon för att kunna sova. Vi visste ju inte hur lång tid allt skulle ta så sömn va det bästa just då. Men värkarna gav sig inte så pass att jag kunde sova, fick ny brickanyl spruta och morfin, de gjorde susen. Pratade även med läkaren på natten som berätta att dom skulle sätta igång mig under dagen/förmiddagen om jag inte gått igång själv. Somnade kanske 1 timma, sen började jag känna nått igen. Fast denna gång börja det bli okontrolerbart. :S Väckte Jonas vid 6.30 och ringde på BM, värkarna blev bara värre o värre. Hon undersökte mig och märkte att jag redan va öppen 5 cm. Ringde även Jenny för att hon skulle hinna in. runt 7 tiden satte det verkligen igång, och bara efter en stund med lustgas så kände jag att jag bara ville trycka. Jag fick inte sa BM för det var inte dags för det, men jag var verkligen tvungen. Hon undersökte mig då igen och jag va helt öppen och huvudet var faktiskt på väg ut redan. HJÄLP mig tänkte jag. Precis då kom Jenny, TACK O LOV! Jonas fick stöd och jag hade min vän bredvid mig! Jag va helt slut och panikslagen. Jag hade ju inte ens fått smärtlindring. :( Och lustgasen hade dom stängt av för att jag inte gick att få kontakt med.
8:59 den 21/1-10 kom han, han, vår bebis. Efter bara 2 timmar kom han, han som legat inom mig så länge. Lyckan var total och jag va helt lamslagen... Fick inte fram en ända känsla. Bara helt tom. Jonas både skratta och grät och jag bara vänta på att få veta vad det var som kom ut, en pojke eller flicka??? Efter en stund frågade BM om vi inte ville veta, JOOOOOO skrek vi alla, en pojke, vi fick en pojke, VA? Fick vi inte en flicka? Vi som va så säkra på att det skulle bli en flicka. :S Men va lyckliga vi var!

Nu ligger lilla Vincent på Neonatal avdelningen för tillväxt. Han mår super bra :) Han får mat genom en sond då han är så liten och inte fattar hur man tar tutten än. I natt har han fått ligga och sola då hans värde för gulsot börjat stiga, det ligger fortfarande under kurvan, men dom ville ha honom där i förebyggande syfte. Om en timma ska vi upp till honom och ge honom lite mat och kärlek, men först ska jag köpa lunch låda och pumpa lite hehe.

Detta var allt för denna gång, bjuder även på en bild :)