Och varför det då?
Och så kan man också undra, har vi tagit oss vatten över huvudet? Tänker på flytten... bara de första 2 veckorna gick det åt över 25 000. Bara för flytten liksom, allt som skulle hit och sånt man behövde. GALET! Och nu då? Ah, 12 000 i hyra för 105 kvm. Plus el, tv, dator o sånt.
Alltså vi har ju råd, men frågan är bara hur plånboken är efter att allt är betalat varje månad. Ja, man undrar och undrar... Sköna är att när Vincent kommit in på förskola eller dagmamma så ska jag plugga heltid OCH hitta ett extra jobb. Inte bara för ekonomin utan för min skull också. Jag MÅSTE ut o jobba igen, saknar det sociala på jobbet!
Sen ska ni veta också att det är hemskt ensamt här ute. "Ja men åk då", säger alla. Men in till Söder tar det mig 35 minuter. 1 timma drygt allt som allt... o så med Vincent. Så måste man tänka på mat till honom o allt sånt som ska med. Sen ska man hinna hem till Jonas kommer så man kan lämpa över Vincent på han o ja.
Jag trivs annars jätte bra, lägenheten är otroligt stor och luftig. Vi har otroligt fina grön områden att promenera i... men ensam så klart. Gungar med Vincent, ensam. Och de flesta vänner jobbar ju så klart. De kan på eftermiddagarna när jag vill va hemma med Jonas. Jag får hjälp med Vincent så jag kan vila, plugga, fixa saker o så, vill man missa sånt?
Aja, detta blev ett funderings inlägg... Men såna måste man väl få skriva nångång med, eller?
Vincent är ju så klart vår solstråle! Han är vårt allt! Han gör oss ständigt på toppen humör och han får oss att skratta heeeela tiden! Han är så tokig hela tiden! :)
Bortskämd är han med :D Men de hör väl till va?
Jag förstår vad du menar med att känna sig ensam. Jag har ju familjen runtomkring, men inga vänner. Det är trist! Jag känner mig säkrast hemma, här har jag ju allting jag behöver till hands. Drar jag hemifrån, får jag panik.. Det är så MYCKET som måste med jämt när man drar iväg, stressar med att packa allt och blir ännu stressigare när Emma väl är påklädd (med utomhuskläder), kommer oftast på då vad jag glömt och grejer. Rädd att hon svettas ihjäl och skit. Usch, hemma är bäst enligt mig, pga det ovanstående jag skrivit. Jag har fått mindre kontakt med vissa nu, men dessa personer tycker att jag bara sitter hemma. Men vad jag ska göra då? Jo, dra ut. Men då kommer paniken igen. Suck! Emma sover bäst hemma också, det gör allting tusen gånger jobbigare. Suck!
Ja, mina tankar här nu också ;) Haha. Kram!
Förstår dig mer än du tror, vet när vi flytta upp till huset o alla skulle komma upp, men vilka kom? För det var ju så långt iväg? Var många ensamma stunder där, men mitt hus o jag älskade det. Det med pengar kan jag inte hjälpa dig med, ni vet själva vad ni har att röra er med, ni får göra en budget o hålla er inom den ramen,inte kul men så är livet än att tvingas leva på betala dubbel ränta.. Du kommer säkert hitta nya vänner där ute o när V blir större blir det lättare ta sig. Kram på dig, det där fixar du!
