Jag trodde ändå...

Först vill jag bara berätta om bröllopet vi var på i helgen! Det var verkligen magiskt! Tårarna föll så fort de tågade in sen rann dom hela vigseln igenom :D mitt i sermonin så dyker självaste Petra Marklund (september) upp och ska sjunga. Hon sjöng Kents låt utan dina andetag. Det var så himla vackert! 

Efter vigseln var det middag och fest på skanstulls marina! Maten var otroligt god och vi hade det roligt åt både det ena och det andra! 
Är så tacksam för att vi fick vara med och dela denna dagen med diddi och Johan! 

Så... Nu är det bara 7 dagar kvar till bf. Men jag trodde ändå att väntan skulle kännas värre och längre än vad den gör. Visst väntar jag och det känns många gånger olidligt. Men psykiskt är jag nog helt oförberedd på vad som komma skall. Har svårt att ta in att det är så nära nu så väntan blir liksom lite konstig. Är dock helt inställd på att få gå över tiden och bli igångsatt. Skulle inte alls förvåna mig :D 
Jag vet ännu inte om jag börjat känna nått. Däremot strålar det liksom i magen när jag ska vända mig om i sängen på nätterna. Men inte ont på något sätt. 

Nu är det bara vänta och se vad som händer. Tänker inte så mycket på det, dagarna går så fort ändå. :D tyr är väl det :) 


Jonas och jag på bröllopet <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0